Så. Nu är högskoleprovet gjort.

 

Jag tänker att fortsätta att kalla mig rökfri... i helhet. Efter första delprovet kom rökspökena. Vet inte om det var pressen, stressen eller vanan att på 20 minuters pausen gå ut och röka. Men jag sprang till kiosken på första rasten. Jag kände att jag kan inte sitta och tampas med rökspökena nu, då. Jag hade annat att fokusera på och ville inte bli distraherad av att jag är röksugen. Jag vet ju att det jag slåss mot nu är vanan och att mitt behov av nikotin har försvunnit för flera dagar sedan. Men jag lät vanan vinna. Innan lunch slände jag paketet för då hade även delen av mig som håller fast vid vanan insett att det bara är onödigt att riskera att jag börjar igen.

Men jag tänker kalla mig rökfri ändå. Jag ser inte något av mina tjuvrök som misslyckanden, utan snarare som lärdom på vägen. Så länge jag fimpar och aldrig låter det fortsätta att brinna är jag fortfarande rökfri.

 

Nu ska jag kolla resultatet från mitt prov. Jag kommer oavsett hur det går inte meddela det här. Däremot kan jag meddela att klockan 18.00 blir jag hämtad för pizzakäk ute i skogen (hehe, jo det finns såklart ett hus).. Kommer förmodligen inte kika in här mer utan ska njuta av kvällen och hoppas att sällskapet gör mig frisk. (för jag sa väl att jag fortfarande har förkylningen från helvetet och hade en stor halsduk på mig idag som jag nös i - just in case. Ett ont man får ta).

Fan va irriterad jag kan bli ibland. Jag tänkte åh, va skönt att jag är helt ledig i helgen. Inget jobb och inget annat inbokat! fan va nice! Tills jag kom på att enda anledningen till att jag gjort mig ledig i helgen är för att jag ska skriva högskoleprovet imorgon. Och ledig? nej, efter högskoleprovet imorgon ska jag med mina sista krafter ta mig hem till min säng och begrava mig där. Har redan planerat att se Legally blone (en av mina favoriter!) med stjärnpåsen som jag såg i skåpet idag :O Så fri och ledig kändes plötsligt avlägset. Fan.

 

Ska packa ner min lilla väska så jag slipper det imorgon. Jag är även tagit mig friheten att uppdatera högskolans "ta med"-lista.

-nässpray (om jag inte blir röksugen av mentol-sprayen?)

-ipren

-5 rullar toapapper till proven för snytning (eller något liknande)

-halstabletter (om jag hinner köpa innan)

-vatten

-honungste på termos (om jag hade orkat fixa det)

 

Hoppas ni känner hur pepp jag är. Detta var ändå mitt motivationstal.

 

 

 

 

 

Jag är fortfarande sjuk. Pappa kom och körde mig till vårdcentralen imorse så nu är jag hemma hos mina föräldrar. Känner mig som 13 igen. Myser ner mig i soffan framför tv:n, går i skåpen efter något gott som jag är sugen på och dricker mammas vitamindunderdrinkar i massor. Kollar på topmodel och projekt runway precis som förr i tiden. Jag ska vara här tills grabben jobbat klart så han kan komma och hämta mig. Det finns inte en chans i världen att jag sätter mig på bussen nu. Om vi bortser från huvudvärken, kroppsvärken och frossan så skulle jag inte för allt i världen riskera att nysa och därmed få hela mig inkletad i gud-vet-vad.

 

En annan sak som suger då. Jo, idag är det sol. Jag tror att det var det igår också, men eftersom att jag låg nerbäddad bakom persienner så vet jag inte. Men det kanske är sista solen för året och jag vill hemskt gärna ut och fota. Såg en riktig snygg location påväg hit; vi snackar frost, is och pinnar.

 

Posetivt med att ligga hemma då?

-sova (tanken på att sova är härligare än att faktiskt ligga i sängen i flera dygn)
-internettshopping (när man är pigg nog att orka, vilket jag gör nu, men då finns ju annat att göra)

 

 

Jag är sjuk. Ändå kunde jag inte släppa tanken på att jag måste in här och meddela att jag är sjuk. Hur sjukt är inte det? Men nu gör jag det. För den som är intresserad så har jag feber och fryser eller svettas hela tiden. Jag har dessutom huvudvärk och ont i kroppen. Har fått i min en drickyoghurt idag. Har tagit ett bad. Sängen är otroligt obekväm nu också..

 

Nu börjar det bli svårt att hålla koll på hur länge sedan det var jag rökte. Snart får jag nog byta ut dag mot veckor kanske? *stolt*

 

Jag kan erkänna att jag ibland glömmer av att jag slutat. Cigaretter är inte längre det första jag tänker på när jag vaknar eller det sista jag tänker på innan jag somnar. Jag kan till och med njuta av en god middag och efter den inte känna suget av cigaretten som annars känts mer än nödvändig för att göra middagen god. Idag på bussen kom det in en kvinna som precis rökt. Fy fan vad det luktade och jag fick nästan svårt att andas. (vilket är otroligt komiskt då jag dragit i mig samma rök i flera år utan problem).

 

MEN. jag har garden uppe. Sist gång höll jag upp i tre månader och var så långt ifrån cigaretter som man kan. Hade inga som helst problem med att sitta på en uteservering med andra som rökte och kände aldrig att jag saknade dem. Men så kom våren, med vårsolen och alla vårkänslor. Fick ett infall att oj, EN cigarett vore inte dumt i solen. Ställde mig bakom konsum och tog min nyinköpta lila tändare och... Fyfan vad äckligt det var minns jag. FYFAN. Tänkte att jag får röka upp denna men sen är det bra och då vet jag att jag definitivt rökt min sista cigarett. Men hjärta att slänga ett paket har jag aldrig haft så jag tog med det hem, nice att ha hemma tänkte jag. Sen började det. Tog en cigarett varje dag efter jobbet i flera veckor. Tog en på morgon och en när jag kom hem. Det går ju fint tyckte jag och var så glad över att jag äntligen nått min "feströkardröm". då, BAM! Jag fick varsel från mitt arbete pga arbetsbrist och då var jag där och bad om en cigarett på arbetstid. Det tog ungefär tre dagar innan jag var uppe på full konsumtion och tillbaka där jag var tre månader innan.

 

Men, en dag i taget, och idag går det bra, över två veckor nu!

 

Det som har hänt i min kropp hittills är att mitt blodtryck, puls och temperatur har normaliserats. Kolmonoxid- och syrehalt i blodet har normaliserats. Jag har fått tillbaka mitt luktsinne och smaksinne, iallafall förhöjts. Under andra veckan till ungefär 3 månader förbättras blodcirkulationen och lungkapaciteten. :) NICE!

Jag har ett viktigt ämne att ta upp. Mjukisbyxor. Det går inte en dag utan att jag använder dem; när jag kommit hem från jobbet, när jag har badat/duschat, när jag ska ner med sopor eller ner och hämta katterna på kvällen. Underbara mjukisbyxor. Här hemma delar vi på ett par som knappt sitter ihop. Det är hål i högerfickan och stora hål vid båda hälarna. Ändå går vi fram till varandra och "tar" byxorna om man anser att man behöver de mer än den andra. (ja, jag blev precis byxlös då grabben skulle laga mat).

 

MEN. Jag fick en uppenbarelse när grabben för 5000 gången frågade varför jag inte köper egna (ja, vems byxorna är från början är ett hett ämne här...) när jag svarade: "för då måste man gå i någon sport".

 

DÄR HAR NI DET. Mjukisbyxorna med stort M växer inte på träd - iallafall inte i affärerna. Nej, dessa måste man gå i någon sport, vara medlem i någon klubb och betala överdrivet mycket för för att få! Jag vill inte ha några rosa eller gråa mjukisar som är tajta med sexy-text i röven.

 

Så... jag kan väl bara be er att önska mig lycka till i kampen om mjukisbyxorna här hemma.

 

Godmorgon. Jag mår bra. Men det kan fortfarande bli värre.

 

Tror ni att jag var röksugen igår. Jag var skakig, arg, ledsen och extremt trött. Vid tre tillfällen under de två timmarna dök tanken upp -att nu fan förtjänar jag en cigg. Men någonstans tror jag att jag har funnit styrkan att stå emot impulsen, vilket jag inte hade innan. Jag har aldirg vart bra på att ta det inre kriget när suget verkligen slår till. Då har det omedvetet blivit så att jag tänker att jag tar kriget nästa gång och unnar mig denna. Inatt insåg jag att jag är starkare än så. Hittade någonting i mig som sa att det inte är värt det, att det inte hjälper. Och jag förstod vad jag sa till mig själv och lät bli. Idag är jag lite stolt över mig själv faktiskt.

 

Nu ska jag hoppa in i duschen. Klockan tre ska jag och grabben hem till svärföräldrarna på söndagslunch. :)

 

Föresten, jag är sugen på en ny kamera. Tänker nog byta från Nikon till Canon EOS 600D. Är det någon som har något bra att säga om det? eller varför inte förslag på objektiv? :)

 

 

 

Förut satt jag och försökte hitta byxor. Slängde två par för att de var fula (om någon frågar så var de för små och/eller trasiga). Hur som helst måste jag ju då köpa nytt, enkel matematik. Men vad händer? Jo, det vanliga...

 

Hittar ett par byxor - VILL HA                                       Klickar på nästa bild - ANTIKLIMAX

Hej...

 

Jag somnade om. Och drömde, vilket jag ofta gör. Jag är en klardrömmare. Ofta kan jag styra och påverka vad som händer i drömmen vilket gör att jag älskar att drömma och ofta kommer ihåg drömmarna. Men jag kan inte alltid styra, inte idag.

Jag drömde att vi hade djur i miniatyr i ett skåp. (ni som sett spykids2 vet vad jag pratar om) Vi gav dem ingen mat och inget vatten. Det värsta var att två av djuren var miniatyrer av Junior och Morris. Jag släppte ut dem två, en liten ko och en höna. Sen började äventyret. Jag blev någon slags Angelina Jolie, sexig som fan och totalgrym, som fick i uppdrag att fång in dessa djur som då blivit helt galna.. Bada gjorde jag också och någonstans har jag en inre bild på ett litet barn..

 

 

När jag vaknade var det fika för fulla muggar här. Jag som tog av mig BHn innan jag somna kom på detta när jag var halvvägs in i vardagsrummet och kände hur det hoppade runt under t-shirten (kul!) Sprang och hämta en tjocktröja. Sen fick även jag kaffe och bullar.

 

Funderar på om jag ska försöka göra någonting av dagen. Grejen är att lördagar är min "icke-dag". Jag kan sova länge, jag kan sova på dagen, det finns inga "måsten" hemma som inte är gjorda och jag vet att jag även har sovmorgon på söndag. Fint. Men känner ändå för att vara lite vänsocial nu, så vi får se om någon nappar:)

 

Nu är jag vaken och det är en stor dag idag. Idag fick min sambo reda på vad min blogg hette, så om du är här nu -Hej älskling! ;)

 

På tal om... Vad säger ni när ni svarar eller lägger på ett samtal? Jag säger puss. Även sagt puss till chefen en gång och hoppats att hon inte hörde vad jag sa. Hon sa inget iallafall.. När jag och grabben pratar i telefon behövs ett "puss puss" innan vi lägger på. Också märkligt. Jag är inte så mycket för att prata i telefon och tycker att ett samtalt ska vara effektivt medan grabben gärna drar ut på det och tar upp livsavgörande frågor. Ändå behöver jag detdär "puss puss" innan jag får lägga på, så ibland har jag själv sagt det ett flertal gånger, men hänger kvar i luren för att få ett svar.

Grabben är lik sin far. Det märks speciellt i telefon. De kan prata om all möjligskit och till och med ha vart lite småarga på varandra, men de avslutar likt förbannat varje samtal med "ah, då säger vi så, H-e-e-e-j med en tillgjord "på-väg-att-börja-skratta-röst". (Detta är han själv inte medveten om... :P)

whats up med det liksom? Om jag hade dissat så hade detta vart en sån sak som hade vart med där.

 

 

Godmorgon!

 

Jag har en bekännelse. Jag älskar att sova. Sover gärna flera gånger per dag. (sen om det är bra eller inte är väl en annan sak). Jag kan med all sannolikhet säga att jag sover när detta (tidsinställda) inlägg publiceras. Fruktansvärt käck grej föresten ;)

 

Jag vill egentligen bara säga att jag kom hem hel från natten. Det var fruktansvärt lugnt och förutom en kille som följde efter mig och frågade frågor (han körde med det vanliga knepet; jag känner igen dig...) så gick kvällen smärtfritt. Vi får väl se hur lördagsnatten blir, det är då dräggen är ute..

 

YES I DID! HAHAHA. Nej men ärligt, ska jag upp på bloggtoppen inom ett år så får jag ju ligga i. ;D

 

Ska ta en kopp kaffe, krypa ner i sängen och vila nu. För sen börjar nattens äventyr med kameran och "vimmelpress-VIP". Ikväll har jag bara tre klubbar att fota så inatt kan det hända att jag har tid att vara trevlig! ;)

 

Om det blir något rövnyp eller annat spännande lär ni få höra om det imorgon. Man vet aldrig vad som händer när fulla människor ska ställa upp på bild. (och om ni verkligen vill veta så läs DETTA ;))

 

Jag tänker vara med i tävlingen hos skvallerbloggen hotgossip. Önska mig lycka till, vill hemskt gärna ha mig en studded bra! ;) Undra bara vilken storlek det är, men i värsta fall (här syftar jag ju då till att jag vinner och den inte passar) får jag fixa något annat fint av den, skulle till och med kunna tänka mig att ha den som prydnat på något oanstängt sätt. 

Jag läser ofta nyheterna, nästan varje dag. Men på sistone har jag hittat det där lilla extra med aftonbladet som ger nyheterna den extra lilla guldkanten. Kommentarerna. jag KAN ha ändrat ordningen på kommentarerna för att binda ihop det lite mer ;)

 

Folk kan va riktigt roliga ibland!

 

(Hade personerna i fråga inte kommenterat med namn och bild på sveriges mest besökta hemsida hade jag kanske vart ännu mer noggrann med att täcka över bild och namn.)

Därför älskar jag böcker när jag väl älskar dem! Då köper jag först en poket - älskar jag den? - ja, då köper jag den som inbunden bara för att HA. Sjukt jag vet, men det är lite som ett fint ögonblick som jag vill föreviga med ett foto.

Hur som helst. Jag säger bara tre små ord: "Victoria Bergmans svaghet". Det är en triologi om psykoterapi och mord. Det är välskrivet och det känns som om varenda sida vänder på hela ens tillvaro. Jag har haft många sömnlösa nätter tillsammans med dessa böckerna och faktiskt läst om de tre gånger - SÅ BRA ÄR DE!

 

Klicka på bilderna för att läsa mer om vad böckerna handlar om eller varför inte gå in på författarnas egen hemsida och läs i gästboken vad folk tycker om dem, så kommer ni att förstå att jag inte ljuger! :D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Godmorgon!

 

Jag vill påstå att andra veckan har vart värre än första. Känt ett kraftigt sug flera gånger varje timme, men det märkliga är att det bara är när jag är på jobbet. När och OM jag väl kommit hem så tänker jag inte på det alls. Men det är hemvägen som är värst, då jag vet att jag åker förbi minst 5 affärer med ett stort tobaksutbud. Jag har stått där vid kassan förut och själv förvånat mig över orden som går från tanke till handling på en millisekund. Det är skrämmande. Värst var det i onsdags. Jag hade fått uppdraget att köpa med mig mjölk. Och mina rökspöken stod på helspänn och sjöng i kör och oj vad jag ville sjunga med. Jag stannade kvar på jobbet en halvtimme extra för att jag verkligen inte ville gå till affären. Plötsligt fick jag mig en snilleblixt. Med bestämda steg gick jag till affären och direkt fram till hyllan med delicatobollar. Ta tre för två. Jag tog tre. Två paket mjölk och sen mot kassan. När jag klarat mig förbi kassan började frosseriet. Jag åt tre delicatobollar med pärlsocker på mindre tid än vad det tar för mig att cykla hem. Gott? ja. Nödvändigt? ja. Nyttigt? kunde inte bry mig mindre. :)

 

Föresten, ville säga det att jag är medveten om att endel som läser är unga och förhoppningsvis inte börjat eller kommer att börja röka. Se detta som en varning på vad som komma skall i såfall. Det är inte kul och hade jag som 15-åring aldrig tagit den första cigaretten för att alla andra gjorde det, ja, då hade jag både vart fräschare, friskare och rikare idag. Och framför allt sluppit beroendet och allt vad det innebär..

 

 

 

En av sakerna som gör katter till världens bästa djur är när som helst kan man höra ett välbekant jam och se en liten hårboll springa i full fart mot en med svansen i topp. Om det bara kan sluta regna någongång (missförstå mig inte, jag ÄLSKAR regn) ska jag fixa en film på hur det ser ut när jag kommer hem från jobbet och möts av två katter. Känner man sig inte uppskattad då så vet jag inte.

 

Om det är någon som undrar vart jag kommer att hålla hus resten av kvällen så är det i badet! Det där med att bada är nytt för mig men sedan jag insåg att jag var tvungen att aktivt anstränga mig för att rädda mitt hår efter 10 års av färgning så har bad och hårinpackningar av bästa sort (tror jag, frisören sa det iallfall..) blivit en fin vana.

 

Godnatt!

Jag har en tanke som jag inte blir av med. Jag (liksom alla i "blogg"-världen) läser ju alla de stora bloggarna. Min tanke handlar om Alexandra Nilsson/Kissie (http://www.kissies.se/) och Hanna Widerstedt/Louis Vulgorette (widerstedtx.wordpress.com/). Bekanta namn?

 

Hur som helst. Alexandra blev känd som Kissie med allt vad hon innebar, och när det kändes (min åsikt) att det började gå för långt och blev för mycket, då. BAM!

-Hej mitt namn är Alexandra Nilsson och jag är inte samma person som Kissie. Jag är smart, jag är inte ytlig och jag är faktiskt riktigt snäll.

 

Hanna Widerstedt talade om män som köttbitar med utgångsdatum och ja... Jag fick aldrig kläm på henne då jag egentligen aldrig läste hennes blogg. Kikade in första gången igår, då. BAM!

-Hej mitt namn är Hanna Widerstedt och den ni lärt känna kallar jag för Louis Vulgorette och allt var en del i ett konstprojekt.

 

 

MEN. Tänk er en ung pojke i Österrike som inte hade det så lätt i skolan. Istället började han fantisera om att i framtiden bli konstnär. 1907 sökte han in på konstakademin i Wien men blev inte antagen.

Samma pojke blev senare känd som Adolf Hitler.

Och då, BAM!

-Hej mitt namn är Adolf och jag är egentligen inte den Adolf som ni känner. Allt ni har hört om mig hittils har vart en del av ett konstprojekt från min sida för att visa hur lätt människor låter sig påverkas av andra människor.

 

Hej..

 

Lite smått ledsen idag. Jag har insett att jag måste ringa tandläkaren. Jag har inget emot att gå till tandläkaren (jag är en sån som borrar utan bedövning), men jag har något emot MIN tandläkare.. Det är en annan historia som jag förmodligen inte borde skriva här.

 

Men min tand gör ont, har väl hål förmodligen (aldrig haft så vet inte riktigt hur det känns men som min egen proffsläkare är jag ganska säker på det). Ett av mina starkaste argument för det förutom att det gör ont är att det är på det stället i munnen som jag alltid lägger suggodisar... ;)

 

Dessutom insåg jag att min gratis-tandläkar-tid går ut den sista december. (gratis till och med året man fyller 22). Det är lika bra att ringa nu för känner jag min tandläkare så vill hon hellre att jag ska betala för mig och kommer att försöka dra ut på det..

 

huh.

Idag hjälpte Morris mig att visa upp mina fynd från myrorna.. Det är grejer på gång!

Ni kan aldrig gissa vad det ska bli..;O

 

Godmorgon! JA DET ÄR DET! JAG KAN GÅ! Nice ju!;)

 

vi kör en dagens placering.. (ursäkta soporna, gjorde den iallafall svartvit åt er :D)

Idag har vart en jobbig dag rökmässigt. Hade folk omkring mig inte vetat om att jag håller på med avgiftning så hade de väl börjat fråga när den lille ska komma ut...

 

På tal om avgiftning. En halvtimme innan jag slutade idag fick jag frågan om hur det går för mig. Ja, tack bra svarade jag, varpå jag fick höra kommentarer som i min precis-slutat-röka-och-jag-är-fortfarande-extremt-skör värld fick mig att koka över:

 

"Åh, du är så duktig!! (här ler jag fortfarande) Det är ju så OTROLIGT äckligt med de som röker (okej...)

"Ja, tänk att folk drar i sig sånt gift! (Ja för det har ju inget med ett beroende att göra...) Bra att du har slutat!"

"Ja, du vet min farfars far dog i......(här stängde jag av mina öron så mycket jag kunde, är det meningen att detta ska peppa mig?!).. så det är så kul att se att du slutat". (Ja för det är ju liksom bara att sluta sådär, inte alls svårt).

"Precis, ett gift är vad det är." (och den lilla, lilla detaljen att det innehåller nikotin)

 

Jag fortsatte faktiskt att le. Men jag frågade om det var någon av dem som någonsin rökt och skapat sig ett nikotinberoede. Nej det var det förstås inte. Jag ville fråga om de någonsin mött någon rökare som inte vet att det är farligt att röka. Det står ju för fan på paketen! Det handlar inte om det, det skulle lika väl kunna vara radioaktiva ämnen i cigaretter (eller överdriver jag kanske nu igen?), man hade rökt ändå för att kroppen, hjärnan och själen skriker efter nikotinet.

 

Det tar ungefär tre månader (självklart individuellt) att skapa ett nikotinberoende, det är det tredje mest beroendeframkallande ämnet. Före ligger två sorters droger som jag inte brytt mig om att komma ihåg namnen på.

 

Vill ni veta vad som händer med en rökare (eller exrökare) när man blir arg? (Nikotinreceptorerna i hjärnan känner av "svagheten" man får och ser en liten chans att få nikotin). Påväg hem sökte jag i min väska efter en tändare (som jag isåfall skulle använda som ett tecken på att "ja, nu är du så upprörd så det är helt okej att ta dig en cigarett för det är det du behöver för att lugna dig"). Naturligtvis hittade jag en tändare, tog plånboken i handen och gick förbi affären. Jag vände mig inte om. Det är inte värt det.

Först och främst får jag väl erkänna att de andra fick med mig på bodypump igen. (?) Antar att all min viljestyrka går åt till ickerökningen. Men det kanske är så att jag skapade mig min uppfattning lite för fort. Det var inte lika farligt idag. Det är inte lika farligt nu. Körde lite mer efter min egen förmåga idag istället för att kolla hur mycket vikter de andra tog på, vilket säkert låter självklart i era öron. Bli inte förvånade om jag återvänder.

Jag höll dock på att avslöja för min... svägerska?..att jag laddade med kebab och mos! :D

Men vad hände med min mobilväska då? Ja, vad hände. Kedjan från det söndriga halsbandet var alldeles för klen/muttrarna för tunga. Skaffade ny kedja som var för tjock för muttrarna. Tyget som jag snodde av min gamla väska var alldeles för elastiskt så under dagen blev fodralet dubbelt så stort. (jag hoppas att ni förstår att jag ljuger när jag skriver dubbelt, men det låter bättre). Och eftersom att tyget redan var slitet så mår det inte direkt bättre efter min operation. Så efter mycket pill blev den mycket enkel. Men det kan ju faktiskt hända att den duger till någon utekväll, får bara fixa så att den inte kan hoppa ifrån mig.

 

 

Men om jag fick mersmak? JA! Så imorgon ska jag till myrorna och se om jag hittar något fint klädesplagg (läs tyg) som jag kan leka med. Men det får bli när jag kan unna mig lite skoj, måste börja kika på matematiken inför högskoleprovet, det är HÖG tid.

Jag blir lite småkär i endel saker. KAN bli så att jag klickar till slut... Det jobbiga med mig är att jag blir kär i kläder. Jag kan ibland inte sluta tänka på dendär tröjan jag såg. En natt för ett par år sedan då jag inte kunde somna över en väska så låg jag och smidde planer på hur jag skulle kunna ta mig in i affären på natten för att jag inte kunde vänta till morgonen... Jag vill minnas att jag till och med gick upp ur sängen innan förnuftet sprang ikapp mig. ja det är lika sjukt som det låter men jag har blivit bättre och förnufftigare.. (Och nej, jag köpte aldrig väskan för på morgonen hade jag glömt av den) 

Jag vet inte varför, men jag fick för mig att min mobil frös idag när jag var ute. Det beror kanske på historier jag hört om att Iphones inte tål kyla. Hur som helst bestämde jag att fixa vinterkläder. ;)

 

Eftersom att jag inte är en erfaren bloggare så slog inte tanken mig om före-bild förrän jag kom på att jag kunde visa det här...men som jag alltid sagt, Bättre sent än aldrig.. hehe.

 

Godmorgon!

 

Trots få timmar med sömn inatt så är måndagen inte så pjåkig ändå. Idag har jag vart "rökfri" i sju dagar... nästan iallafall..

Jag känner att om jag ändå ska skriva om mitt rökstopp, så ska jag vara ärlig. Jag köpte ett paket till i lördags natt. Jag rökte två på natten. Dumma, dumma jag sparade detta och igår tog jag en promenad enbart för att tjuvröka. Jag hade även med mig tuggummi och parfymflaska - just like old days. Patetiskt? ja. Men har man en sån dag som jag hade igår och är en nybliven exrökare, då finns det faktiskt bara en sak som hjärnan tror hjälper. Men jag slängde det sen. Nu är det måndag, "ny dag, nya tag" som alla brukar säga. (jag har egentligen aldrig förstått de som kan tänka så - att nu är det en NY vecka -, det är ju faktiskt bara ännu en annan dag).

 

Idag är det bra. Bättre. Kaotisk morgon på jobbet vilket jag älskar. Ikväll ska jag till min rökgrupp och jag funderar fortfarande på om jag ska vara ärlig emot dem. Jag går föresten till vårdcentralen för att sluta röka. Jag har länge försökt med både tuggummi och plåster men de var i min mening helt värdelösa. Så ja, på måndagar är det jag och greta 67, sven-åke 58 och Kerstin 53. (namnen är helt påhittade). Det är egentligen rätt trevligt.

 

Hur som helst, är det okej att säga att jag vart rökfri i sju dagar? Ja, JAG tycker det. Bra jobbat!

Godnatt/godmorgon.

En riktig skitnatt verkligen, jobbvis. Eller nej, egentligen inte bara jobbvis men mitt humör gjorde att jag inte riktigt kunde hantera alla fulla, "roliga" och självgoda människor. Få folk var ute också, lönerna verkar vara slut tidigare än de brukar...

 

Om det är någon som nu undrar hur man ska, och inte ska bete sig framför en vimmelfotograf..Varsågoda.

• Ge fan i att röra min kamera.
• Ge fan i att röra min kropp.
• Ge fan i att vinka dit alla du känner på krogen, det tar tid.
• Ge fan i att peka på din vän och säga "HEN vill va med på kort". (ofta kan den säga det själv, och ofta vill den inte det).
• Ge fan i att tro att jag är där som personlig porträttfotograf och nöj dig (efter 3 kort) även om din arm ser tjock ut. Detta tar ocskå tid.
• Ge fan i att stoppa fram ölflaskor, fingrar, huvuden eller annat framför kameran. Tar extra tid.
• Ge fan i att skrika "nej för fan, dra åt helvete!!!" när jag snällt frågat om du vill vara med på kort.
• Ge fan i att vifta med dryck över min kamera på "skoj".
• Ge fan i att knäpp upp gylfen och visa röven när jag snällt frågat om du vill vara med på kort. Detta tar tid.
• ....

Ja, jag har inte vart så aktiv här idag. Men ge mig en stund så ska jag förklara mig :)

 

Vi börjar igår. Jag fastnade för en annan film på tv, Georgia rule, vilket gjorde att jag startade min hunger games sent. Hemskt sent. Mitt upp i allt fick jag agera fylletaxi också och satt i bilen i över en timma. Så ja, jag kom i säng halv fyra, vilket gjorde att jag sov läääänge idag. (vilket jag alltid gör på helger när klockan inte ringer 05.00). Vi snackar långt in på tiotal-timmarna.... ;O

 

Jag har trots det hunnit med en visning. En gård. Fina lador, GRYMT älskvärd omgivning och ett renoverings objekt till hus. Men jag läste i papprerna "Förälskat dig? fördjupa dig." Nej, inte förälskad. Att vara förälskad innebär inte att man fryser röven av sig och har mensvärken från helvetet. Jag åkte hem och sov igen.

 

Ikväll ska jag ut och fota fulla människor. Jag tror inte att jag får ladda upp bilder här, däremot kommer ni garanterat att få höra endel historier från natten. När jag var ute förra helgen blev jag hotat och fick mig en rejäl rövkläm. Alltid trevligt.

 

En sak som jag har tänkt på. Jag arbetar ju bland annat som städerska. kanske har jag ett bra städerskajobb, då jag är på samma ställe heltid. Men sedan jag började jobba har jag alltid stött på samma reaktion när jag berättar vad jag jobbar med.
-aha.... men det är ju ett jobb iallafall.
va? Ja, det är fan i mig ett jobb. Om arbetsuppgfiterna är roliga eller inte är väl var och ens ensak. Åsikter om en matematiklärares yrkesval eller läkares kan också uppfattas olika roligt. Men inte fan säger man väl till en läkare att ja, det är ju ett jobb iallafall.

 

Så. Det handlar om att som städerska är man långt ner i näringskedjan. Varför? Det finns de som arbetar som lokalvårdare som har högre utbildningar än en högtuppsatt höna som glidit in på bananskal och kontakter.

 

Jag är iallafall stolt över att ha ett jobb att gå till. Jag är stolt över att kunna köpa mat för mina egna pengar. Jag är stolt över att kunna betala en hyra med egna pengar och framför allt är jag stolt över att kunna gråta över att MIN lön är slut. Inte fan bryr jag mig om att jag städar större delen av dagen för att få den.

 

Jag tror att alla hade mått bra av att arbeta som städerska, iallafall ett tag. (för nej, JAG tycker inte heller att det är toppenkul). Men lärdomen och framför allt hur tydligt det blir att man är just "städerska" har iallafall gett mig ett helt nytt perspektiv på samhället. Personen som arbetae innan mig sa att man helst inte skulle äta mat tillsammans med de andra på kontoret, utan gärna vänta till köket var ledigt. Detta var år 2010. År 2012 kommer gäster på kontoret i alla åldrar, som ser åt mig men inte hejar för att sedan fjäska upp sig och bedrömma cheferna för hur fräscha och fina lokalerna är.

 

Men nej, jag har aldrig accepterat det och kommer inte göra det heller. JAG hejar, JAG äter vart fan jag vill. Jag tar för mig och bestämmer mycket på min arbetsplats. Jag är en "ensamstående 50-barns mamma" och jag tänker inte smyga omkring i kulisserna. Och vet ni vad, jag är omtyckt.

 

...placering!

 

Ajdå!

 

 

Rökfri. Javisst.

 

 

Igår var jag och min pojk hemma hos våra kära vänner och vårt oootroligt söta Gudbarn. Pizzan och colan slänk ner fort som vinden och sen kom detta "pinsamma" ögonblick när jag fick frågan om jag skulle med ut. Det har ju liksom vart vår grej så länge; att sitta på trappen i mörkret med skogen framför oss, ciggen i ena handen och har man tur så finns en kaffekopp i andra. Vi har pratat och svärt och skrattat högt medan glöden har brunnit ut.

 

Det var med en bitterljuv ton jag igår sa: "Nej, jag har slutat. Men jag kan hänga på som sällskap". Men det är inte alls samma sak. Precis som jag en gång började att röka för "att alla andra gjorde det och det är inte kul att bara stå och kolla på". Plötsligt hör jag mig själv säga att jag kan ta ett bloss. Bara för att se. "Nej men jag går ju fortfarande på mina tabletter så det kommer ju ändå inte vara gott". Fan för dig tänkte jag medan jag drog ett långt halsbloss. Njutningen satt nog mer i tanken än i smaken och efter ett par hostningar och en välmenad äcklad min gav jag mig själv en klapp på axeln. Det är inte gott.

 

Idag. Jo. Tanken att köpa ett paket i smyg finns där. Ska vara ensam hemma ikväll och visst vore det trevligt att sätta mig i mörkret på balkongen med en filt och cigaretterna. Drömmen om att kunna röka när jag vill utan beroendet finns där, men det får förbli en dröm. Jag vet ju av erfarenhet att tar jag en, så tar jag två och sen är jag där jag var från början och undrar vad fan jag håller på med.

 

Mitt stora hopp ligger i alla runt omkring mig, de som inte röker. De som kanske aldrig har. Just nu känner jag saknaden av det där extra, men när jag ser de andra som skrattar och njuter av livet kan jag bara hoppas att jag någongång tar mig dit.

Hejhej!

 

Innan jag bränner av ska jag berätta att träningsvärken är värre än igår. Jag var inte långt ifrån att missa bussen imorse för att det tog ungefär en kvart för mig att gå ner i trappan!

 

MEN. Busschaufförer. Jag är faktiskt smått besviken på endel av dem. Jag är en av de som tror att jag aldrig åker buss och att det därför är onödigt att köpa ett busskort. De FÅ gånger jag åker buss betalar jag med sms-biljett. (Till saken hör att jag åker i princip buss 5 dagar i veckan...hehe)
Hursomhelst, varje gång jag ska fram och vifta med mobilen möts jag av en trött tvåsekundersblick och en halvlam nick som förmodligen betyder att jag kan gå in och sätta mig. Varje gång blir jag lika irriterad, för har jag lagt ut lite över tjugo kronor för att köpa en sms-biljett, då vill jag fan i mig att de ska läsa mitt sms också. Gärna i flera minuter så att jag liksom får lön för mödan.

 

Min gräns nåddes igår. Idag höll jag fram ett gammalt sms. Jag fick en trött tvåsekundersblick och en halvlam nick som förmodligen betydde att jag kunde gå in och sätta mig och min dag var gjord. RÄTT ÅT ER!

Två dagar, närmare bestämt 46 timmar, sedan jag tog min sista cigarett. Enligt faktan har riskerna för hjärtinfarkt redan börjat minska. Även om jag i viss mån känner mig okoncentrerad och "virrig", så känns det väldigt bra. Jag har bestämt mig. Jag luktade fortfarande parfym efter åtta timmar på jobbet!

 

Jag har rökat i... 7 år. Läste någonstans att om man röker ett paket om dagen i ett år får man i sig en deciliter tjära. Det blir sju deciliter tjära för min del. Den tanken äcklar mig, även om jag vet att det inte är det värsta jag dragit i mig. Det är den tanken som utkämpar kriget mot rökspökena.

 

Men som sagt, jag har bestämt mig. Jag vågar inte ens drömma om alla underbara kläder och andra ting jag kan köpa för mina "nyfunna" pengar.

 

Påvägen hem idag såg jag en ekorres svans och bakben. Kroppen var uppäten och jag hoppas verkligen inte att det är mina sötnosar som gjort detta. Usch. De får ni träffa imorgon.

Tränade bodypump igår. Det där med gym är egentligen inte riktigt min grej, jag gillar inte riktigt grejen med att känna hur jäkla cool man ser ut som tränar samtidigt som jag ser en bortkommen figur i speglarna med skakiga armar och ben för att bara sekunden senare inse att det är jag själv. De säger att jag måste utnyttja mitt träningskort nu när jag äntligen har köpt ett. Jag känner hur "muskel" för "muskel" dör för varje timme som går, och nu hoppas jag bara att jag har tillräckligt mycket rörelseförmåga när arbetsdagen är slut för att kunna ta mig hem..

Jag klarade det. Första arbetsdagen som rökfri är slut. Inte allt för farligt, även om jag var tvungen att tigga till mig både en halstablett, fyra pollys och ett tuggummi under dagen. Jag gjorde ett medvetet val och lämnade plånboken hemma för att slå sönder mina röka-i-smyg-spöken redan innan jag kom till jobbet.

 

Och nu då? Hemma sedan en timma...jo, jag äter godis. Men kan jag byta ut cigaretterna mot ett par extra kilo så känns det ändå som en shysst deal! Fick veta många fruktansvärda saker om cigaretter igår som jag ärlig talat inte visste och egentligen aldrig reflekterat över. (Men det gör det inte lättare att sluta!)

Arsenik, Vätecyanid, Ammoniak och DDT. "Nya" ämnen som jag numera drömmer mardrömmar om. DDT är ett insektsdödande medel som är förbjudet i Sverige. Vätecyanid användes under andra världskriget...

 

Men, jag hade väl tänkt att börja blogga. Är jag inte på bloggtoppen om ett år så slutar jag förmodligen. Är jag däremot rökfri om ett år så har jag nått alla toppar i världen.