antiklimax.

Förut satt jag och försökte hitta byxor. Slängde två par för att de var fula (om någon frågar så var de för små och/eller trasiga). Hur som helst måste jag ju då köpa nytt, enkel matematik. Men vad händer? Jo, det vanliga...
 
Hittar ett par byxor - VILL HA                                       Klickar på nästa bild - ANTIKLIMAX
 
Jag kan inte förstå varför stora klädkedjor måste ha en modell vars knäskålar ser pålimmade ut och rumpan är obefintlig. (nu kan det vara så att det är samma modell, men då har de ju iallafall valt en bättre vinkel på första bilden). Ja, idealet om smala kvinnor har väl funnits länge, men va fan? Jag är iallafall inte det minsta sugen på byxorna längre däremot har jag ett kandidatförslag för jobbet som modell. Min naturlärare på högstadiet hade ett skelett som vi kallade Berta (om jag minns rätt). Hon hade förmodligen sålt byxorna minst lika bra..
 
(Tyvärr är byxorna i sig fortfarande snygga, men får väl vänta tills jag fått prova dem i affären och kan kontrollera så att det inte är så att min rumpa och lår försvinner och knäskålarna trollas fram.)
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0